Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, "att jag i många år har klagat över att Jeru-
salem skulle vara i de otrognas våld, men efter
allt det, som har hänt i dag, tycker jag, att det
lika så gärna hade kunnat få vara, som det var.”
Raniero förstod nu, att narren talade om detta,
som hade hänt under dagens lopp. Både han och
de andra riddarna började lyssna med större in-
tresse än i början.
"Då Sankte Per hade sagt detta”, fortfor nar-
ren, i det han kastade en illfundig blick bort till
riddarna, "lutade han sig ut över tornets tinnar
och pekade ned mot jorden. Han visade Vår
Herre en stad, som låg på en stor, ensam klippa,
som sköt upp ur en bergdal. "Ser du de där lik-
högarna? sade han, "och ser du blodet, som sval-
lar på gatorna, och ser du de nakna, eländiga
fångarna, som jämra sig i nattkölden, och ser
du alla de rykande brandtomterna?’ Vår Herre
tycktes ingenting vilja svara honom, utan Sankte
Per fortsatte med sin jämmer. Han sade, att nog
hade han många gånger varit vred på den där
staden, men inte hade han velat den så illa, som
att där skulle komma att se ut på detta sätt. Då
svarade äntligen Vår Herre och försökte göra en
invändning. — ’Du kan dock inte neka till att de
kristna riddarna ha vågat sina liv med den största
oförskräckthet’, sade han.”
Här blev narren avbruten av bifallsrop, men
han skyndade sig att fortsätta.
“Nej, stör mig inte!” sade han. "Nu minns
jag inte var det var jag slutade. Jo, det var sant,’!
t Jo, det var sant, Oh, yes I remember.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
