Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Sverige har ännu ej någon universitetshistoria
framträdt, som förtjenar detta namn. Här måste således
en ny väg brytas. Den, hvilken förf. inslagit, den
biographiskt-pragmatiska (sit venia verbo!) methoden torde
ej behaga en och annan af våra critici ex professo.
Förf. motser derföre icke det blidaste omdöme från ett
visst håll, men han skall veta att trösta sig äfven öfver
den hårdaste dom. Kunde denna uppskjutas blott så
länge tills andra delen hinner utkomma, vore det
visserligen önskligt, men hvarom icke, underkastar han sig
det värsta, väl vetande att det första försöket, i hvilken
litteraturgren det vara må, omöjligen kan blifva det bästa.
Med andra delen af denna historia komma vi redan
ett stycke in uti adertonde århundradet. Då ljusnar det
ock betydligt på vår väg. Källorna ligga redan i dagen
och äro således lättare att åtkomma, men blifva allt
mindre uttömliga. Hvad arbetet derigenom förlorar i
nyhet, bör det kunna vinna i culturhistoriskt intresse.
Högskolan har då först blifvit mera medveten af sig sjelf
och tager följaktligen en sjelfständigare gestalt. Vid
slutet af andra tidehvarfvet möta oss tvenne stora genier,
som bestämma skaplynnet af det tredje. Andreas
Rydelius och Kilian Stobæus, båda hvardera åt sitt håll
banande väg för framtiden, rycka ungdomen med sig.
Scholasticismens, alchemiens och vidskepelsens dimmor
förskingras och Lund börjar följa med Europa,
annorlunda än det under de begge föregående perioderna låtit
sig göra. Ty ehuruväl en Pufendorf, en Spole och en
Papke redan der förekomma, höra de icke egentligen dit,
utan äro prophetiska personligheter, framtidsmenniskor
midt ibland ett slägte af Tunguser. Väl skole vi äfven
i tredje tidehvarfvet återfinna icke så få af detta slägte,
dem hvarken Rydelius eller Stobæus förmått bringa i
rörelse, men de komma dock att stå tillbaka såsom
efterblifne lärare, dem lärjungarne alltmer öfvergifvit. Ty
ungdomen, af naturen framåtskridande, behöfver blott få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
