Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
CAP. IV.
Universitetets privilegier och constitutioner.
Enär till ett välbestäldt samhälle fordras »icke
blott grund och medel, på och hvarigenom det hela
må ega bestånd, utan ock fri- och skyldigheter, dem
samhällets alla medlemmar måste tillgodonjuta och
erkänna», blef vår Carolina äfven med de tvenne
sednare begåfvad, och det »alldeles vid samma tillfälle
som K. M:t henne med de förre regalerade». För
att nu kunna genetiskt fatta och förstå den lärda
republiken, för att kunna se dess utveckling och
lagarne derför, med ett ord för att kunna rätt
bedöma verkets egendomliga lifsrörelse, måste vi af
begynnelsen söka bekantskap med dess privilegier
och constitutioner. De förstnämnde hafva aldrig, oss
veterligen, blifvit i sitt ursprungliga skick och
fullständigt en större allmänhet meddelade, om icke vid
tillfället af läroverkets högtidliga inauguration, något
som deremot de sednare mer än en gång vederfarits.
Här måste det således ske, och vi vilja derföre ännu
en gång bemanna oss med tålamod att följa
statssecreteraren Hoghusens något långrandiga deductioner
och försäkringar om regeringens »särdeles nådiga
omvårdnad, huld- och bevågenhet» så mot »alla
ständer i gemen» som mot denna »högnödiga
inrättning i synnerhet». Sjuttonde seklets curialstil
förekommer oss väl pedantisk, tröttsamt omständlig och
tung, men säkert skall i en icke mycket aflägsen tid
våra dagars expeditionsspråk komma att i sin devota
drägt synas likaså komiskt, om också ej fullt så
öfverspändt och högtrafvande. I en verld så full af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
