Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
KRIGET I FINLAND 1788.
sats att efter allra yttersta förmåga mina skyldigheter fullgöra,
och det är jag min konung lika visst skyldig, som att, då mina
råd äskas, dem enligt med sanning och öfvertygelse om sakerne
utan smicker afgifva, och denna föresats är jag sinnad till det
sista följa, ehvad mig ock hända må.
Juni d. 4 om afton fick jag från kommendanten 3:ne
särskilta beskickningar, att nu syntes ryska galerer vilja smyga
sig in uti skären; han begärde att jag skulle låta recognoscera
dem, det jag ock gjorde, ehuru öfvertygad om orimligheten,
att någon fiende då ännu kunde synas. Kapiten Sjöman,
löjt-nanterne Cronstedt och Diederichs utsändes med hvar sin slup,
återkommo om morgonen med rapport, det de förmente
ga-lererne icke annat varit än fiskarebåtar i yttre skären.
Kommendanten hade likväl hela natten garnison under gevär.
Juni d. 5 middagstiden återkom Snappopp och berättade,
att han kryssat nära in till Högland utan att upptäcka det
allraminsta. — En dansk coopvardie man hade han i dagpräjat;
denne hade för några dagar sedan seglat ifrån Kronstadt, då
der legat 6 örlogsskepp och någre fregatter; flere hade varit
under armering, men galerer hade han hvarken sett eller hört
talas om.
Flemingen och Montgomeri hafva varit hos mig; begge
yttrade mycket missnöje öfver denna omogna tillställning och
grufvade sig för utgången, förundrade sig äfven öfver
kommendantens fjäsk, som nu för andra gången så mycket i otid
gaf en falsk alert utan minsta möjeliga anledning.
Juni d. 9 fick jag af kapiten Tavast kungens bref af d.
5:e. Jag ser deraf beklagligen, att Kongl. M:t är missnöjd med
den uppriktighet jag yttrat, men mitt samvete gör mig ingen
förebråelse. Jag har afstyrkt kriget af kärlek till min kung,
ty efter mitt begrepp är nu riket långt ifrån uti tillstånd att
soutenera ett krig; anstalterna lofva visst inga eröfringar, allt
synes förhastadt och mindre öfverlagdt. Gud låte icke
för-lusterne bli för stora innan slutet. Förebråelser af min kung
har jag dock icke förtjent; jag har gjort och gör dagligen min
skyldighet, som vore jag den för kriget mest nitiske; i
säll-skaper yttrar jag mig icke, bland vänner är jag den minst
häftige emot dem, som med skäl kunna anses för upphofsman
för hela tillställningen. Huru talar icke öfverstelöjtnanten baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
