Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 AN CKARSVÄRDS ARRESTERING.
dagen till mig ankom med en bestört och ledsen uppsyn,
berättade, att jag då genast skulle flyttas till Drottningholm, att
tvenne dalkarlsofficerare väntades med en stallvagn i sådant
afseende, och att Kongl. M:t blifvit mycket onådig öfver mitt
dictamen till Kongl, krigskollegii protokoll och i synnerhet
deröfver, att detta protokoll uti staden blifvit bekant, och att
han deraf kunde sluta, att jag icke bevakades med all den
noggrannhet, som vederborde, och skulle således flyttas uti
säkrare händer, och hvad säkrare kunde den tiden gifvas än
den vid Drottningholm församlade dalkarls-fricorps under
öfverstekammarjunkaren baron Armfelts befäl?
Denna nyhet gjorde mig den största oro, jag under alla
dessa händelser kände. Jag såg deruti det fruktansvärdaste
våld. Men jag njöt likväl den ljufva tillfredsställelsen att se
mina bevakare icke mindre rörde än jag sjelf; tårar afbröto
ofta baron Åkerhjelms ofvan anförda berättelse och hans
kamrater följde dess efterdöme. — Min middagsmåltid blef
afbruten, jag kunde ingen ting förtära och de höllo mig
sällskap till kl. 3 e. m., då kapiten de Frese och löjtnant
Franson annoncerades såsom de, hvilka skulle mig
emottaga och föra mig till Drottningholm. Jag skildes då under
de ömmaste känslor och vänskapsbetygelser ifrån dessa
beskedlige officerare, hvilkas uppförande och humanité gjorde
mitt fängelse så drägligt, gör dem alltid heder och
grundlade i mitt innersta en erkänsla, hvarmed jag all min tid blir
dem förbunden.
Jag följde mina nya bevakare i vagnen och kom till
Drottningholm kl. V2 5> utan att hvarken jag eller de talt ett enda
ord. Vagnen stannade vid deras högvakt, och då jag steg
ut, voro församlade en stor skock dalkarlar, hvilka alla hvar
på sitt sätt yttrade ilskna, oanständiga och smädande
utlåtelser. Jag fördes upp uti mitt fängelse, en liten aflång kammare,
med runda fönster, som gingo ned till golfvet, belägen uti en
flygel, jag menar den kallas konditoriet. Kölden var sträng
och starkt urväder, drag uti rummet på alla sidor, det hade
också icke varit uppeldadt hela vintern; ingen eld, innan jag
kom, och intet annat bestods att elda med än hel sur tallved,
hvaraf i den lilla runda kakelugnen icke mer än 3 à 4 trän
kunde insättas. För dörrar och fönster voro dubbla poster
till stort öfverflöd, hvilka, så ofta de mig sågo, voro ohöflige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
