Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 1. Menniskans naturliga lefnadslopp, eller physiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3o —
eller 12 timmar till bröstet *). Efter
några månader åtnöjer barnet sig icke
mer med modermjölken ensam, om den.
ej å’r ganska närande och i öfverflöd att
tillgå, hvarföre man äfven brukar att
tillika gifva det någon annan föda, t. ex.
i mjölk uppkokta simlor m. m.
Di-suddar och tuggad mat äro dels vamjeliga,
och dels skadliga .för barnens helsa ^ i
synnerhet det senare, när den, som
tuggar för dem,, har oren saliv och
förderfvade tänder» Tiden, då det alldeles kan
afvänjas från bröstet, utvisar naturen
genom tändernas utbrott. Men åtskilliga
Nationer, t ex. Canadas Vildar,
öfverskrida denna tiden ganska mycket, och låta
deras barn di anda in på tredje och
fjerde året.
*) Straxt efter barnets födelse ar
modertnjol-ken tunnast och alltså, äfven lättast att smälta.
Men med tiden blir deji allt tjockare (liksom hos
alla däggande djur) och derigenom va! mera
födande, men äfven mera hårdsmält. Detta är
äfven en ibland orsakerna , hvarföre flera barn do
af dem, som di ammor (de hafva vanligtvis ej
ny mjölk), än af dem, som Mödrarna sjelfva upp»
amma. Utaf tusende barn dö for Mödrarna knap*
past trehundrade, för ammorna deremot vid pass
femhundrade. Dessutom har barnets tidiga
läggande vid bröstet äfven för Modren stora
fördelar och är det bästa förvaringsmedlet emot
mjölk-iebren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
