Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 1. Menniskans naturliga lefnadslopp, eller physiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 32 —
tänderne; först framtänderna» , sedan
ö-gontänderne, och slutligen, i början af
andra året , oxeltänderne. De fyra
in-nerste tänderne, som man kallar
vishets-tänder, synas först till vid
inanbarbets-åren, ofta äfven senare, eller alldeles
icke; hvarföre äfven tändernas antal ej är
lika på alla menniskor, utan varierar
e-mellan 28 och 32.
Vid tändernas framkomst börjar
äfven barnet att efterapa och framstamma
enkla toner. Först i andra året hör man.
det tala begripligt. Vid slutet af första
året börjar det försöka att gå utan
ledare. Dock inträffar allt detta,
tändernas utbrott, första bemödandet att tala
och gå m. m. hos det ena förr, och hos
det andra senare. Gemenligen slutas i
sjunde året Menniskans första
lefnads-period: barndomen, hvilket första
tändernas fällande ger tillkänna.
Desse tänder sutto ej nog fast, för att
göra tjenst för hela lifstiden; de hade
ej nog djupa rötter, och stodo längre
i-från hvarandra, än de, som sedan komma
efter dem. Väl blifva merändels de
gam-Je tänderne lätt uppskntne af de nya ,
som under dem uppväxa, och falla då
borrt sf sig sjelfva ; dock tränga de sig
etundom fram bredvid de förra, få då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
