Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Afdelningen - Menniskan i Samfundslefnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 27’? —
§ka, som bar böjt sig öfver det första
djuriska liknöjdhets-tillståndet. Kunskap
kan icke förvarfvas utan själskrafternas
6tora spänning. Menniskan 6kyr allt
mödosamt användande af sina krafter,
hon vill njuta, och den vägen blifver
henne alltid den angenämaste, på
hvilken hon med mindsta påkostnad af kraft
och snarast kommer i åtnjutande af det
hon åtrår. Genaste vägen till detta be—
hofs tillfredsställande är tron; häraf
kommer, att alla menniskor hafva en
naturlig böjelse för tro, dock endast så
länge, till dess de blifva föranlåtna att
inse kunskapens nödvändighet för
lycksalighet. Så länge menniskan känner
sig lycklig af sin tro, skall hon icke
bemöda sig om kunskap; men finner hon
den förra icke fullkomligt tillfredsställ
lande, så tvingar känslan af nöd ock
brist henne till att spänna sina
krafter, och hon sträfvar efter kunskaps
vinnande*
Tron är antingen sann eller falßk.
Den sanna tron grundar sig på ett
rigtigt sakernas förhållande sins
emellan-den falska (eller vantron) på ett origtigt.
Menniskan skall i tusende händelser
e-,niot en icke af sig sjelf finna det
sanna förhållandet, om hon icke känne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
