Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
»Förslag till författningsstadgar att träda i kraft,
då det täckes hans kejserliga majestät...»
— Jo det skall vi se! — ropade någon.
— Sch sch!
» . .. täckes hans kejserliga majestät att med den
Högstes bistånd upprätta det slavo-ryska kejsardömet.
Första punkten: alla nationers erfarenhet har visat, att
envåldsmakten är lika fördärflig för regeringen som för
samhället och att densamma är oförenlig såväl med vår
heliga troslära som med sunda förnuftet. Ryska folket,
fritt och oafhängigt, kan icke vara någon persons eller
någon familjs tillhörighet...»
Angående första punkten voro alla eniga; men den
andra, som dekreterade inskränkt monarki, föranledde
ett sådant gräl, att Trubetskoj inte vidare fick tillfälle
att fortsätta sin läsning. Alla talade på en gång, ingen
hörde på den andre. Somliga höllo på monarki, andra
på republik.
— Ryska folket skulle aldrig begripa sig på en
republik, det är den enkla sanningen, — började
öfverst-löjtnanten vid ingenjörkåren, Gavrila Stepanovitsj Batenkov.
Han var ännu inte medlem af Sällskapet, ämnade
inträda men sköt beständigt upp. Man hyste emellertid
stor tilltro till honom och värderade honom för hans
utomordentliga tapperhet. Under 1814 års fälttåg hade
han i slaget vid Montmirail hållit sig så länge kvar på en
ytterst farlig position, att han kringhvärfts af fienden,
fått tio bajonettstygn i kroppen, kvarlämnats som död på
slagfältet och blifvit tagen till fånga. I stabsrapporten
hade det stått: »Två kanoner jämte servis ha förlorats
på grund af den kommenderande officerens, Batenkovs,
öfverdrifna tapperhet.» Han var förtrolig vän med
Spe-ranski, som värderade honom för hans stora duglighet.
Nu var han anställd vid Araktsjejevs militärkolonier men
ämnade begära afsked. Han var en förträfflig ingenjör
och stor matematiker. »Vår minister» kallade man honom
i Sällskapet.
Kutryggig och knotig, långsam och ovig i alla sina
rörelser såg han vid trettio års ålder ut som en gubbe,
och liksom Pusjtsjin gjorde han i denna samling intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
