- Project Runeberg -  Alexander I /
317

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

— Fast jag är en nordisk barbar, kan jag vara
galant mot damerna.

Liksom Ludvig XIV:s hofkavaljerer ersätter han
kärlek med galanteri.

Den blåögda lilla tyskan Emilia spelar klavér, och
han står bredvid. Högra foten är framsträckt med
aftek-terad grace, hatten, som han har i handen, håller han,
så att kokardens knapp är synlig mellan två fingrar.
Han tittar genom sin lornjett och vänder noterna.

— Ni kan aldrig få mig att tro, att ni är rädd
för mig, — hviskar han i hennes öra.

— Jo jag är rädd att inte vara ers majestät till
nöjes . . .

— A för Guds skull, glöm mitt majestät! Låt
mig vara människa rätt och slätt — jag är så lycklig då!

Och så en annan liten tyska (han har mest tur hos
tyskorna), Amalcben. Vid skilsmässan sjunger hon för
honom »Es war ein König in Thule» och gjuter tårar på
en virkad blå börs, afskedsgåfvan.

Ett år red lian en hel sommar på nattliga möten
till Pargolovo och tog vägen rakt öfver de sådda
åkerfälten. Bönderna gräfde breda diken omkring dem. Men
han satte öfver dikena. Som de inte visste hvem
ryttaren var, gingo de in med klagomål öfver sina
nedtrampade åkrar. Han befallde, att de skulle få
skadeersättning, och var ytterst belåten. Han tycker om att
blanda Boccaccio med "Werther, det nöjsamma med det
känslosamma.

1812 i Vilna — där på sjukhusen under högarna
af lik ibland äfven lefvande sårade rörde sig och stönade
— repade den lilla täcka pani Dorotea cliarpi, och han
kysste heune på handen och sade:

— Man skulle vilja vara sårad för att få nyttja
den där charpin.

— Qa ne tire pas à conséquence (Det har ju ingenting
att betyda), — tröstade honom Napoleon i Erfurt, när
han ångerfullt biktade sina erotiska dårskaper. — Men
ni borde väl tänka på att skaffa en tronarfvinge.

Och han gjorde sig underrättad om min kroppskon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free