Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
— han hade förmodligen spasmer i det — som i hemligt
förstånd. Det verkade vidrigt. »Så vämjelig han är!»
tänkte kejsaren plötsligt och blef själf förundrad öfver
sin motvilja. »Det är för att jag vet, att han är en
angif-vare.»
Han slog ned ögonen och grep sig åter an med sina
kors, streck och öglor.
»Hvad man skall göra med dem?» — Sherwood
blinkade. — »Skära halsen af dem!»
Kejsaren ryckte på axlarna.
— Nå och vidare?
Han fick af någon anledning för sig, att orden
»skära halsen af dem» aldrig hade yttrats.
— När vi blef ensamma, kom Yadkovski fram till
mig, litet blek, och sade: »Herr Sherwood, var min vän!
Jag skall anförtro er en viktig hemlighet.» »Hvad
hemligheter beträffar», sade jag, »så förhasta er för all del
inte; jag tycker inte om några slags hemligheter.» »Nej»,
sade han, »vårt Sällskap kan inte undvara er.» »Här»,
sade jag, Ȋr inte platsen och stunden, men jag ger er mitt
hedersord, att jag skall söka upp er vid ert regemente.»
— Och på Bogoduchovos skjutsstation hade han en natt
haft följande samtal med en resande dam, förmodligen
hans älskarinna, »Svär», hade damen sagt, »att ingen
i världen får veta, hvad jag nu yppar för er.» Han
hade svurit, hvarpå damen fortsatte: »Jag är på väg till
min bror. Jag är orolig för honom, Gud vet hur det
förhåller sig, men de ha visst ingått någon
sammansvärjning mot kejsaren, och jag älskar honom så högt. En
sådan kejsare ha vi aldrig förr haft.»
— Hvad var det för dam? — frågade kejsaren.
— Ers majestät, jag har alltid gått raka vägar och
hållit min trohetsed och är redo att offra lifvet för att
bringa de onda anslagen i dagen. Men jag bönfaller ers
majestät att inte fråga efter namnet, jag har svurit. . .
»Också en riddare!» tänkte kejsaren och måste
betvinga sig för att inte rynka näsan som om det luktat illa.
— Är detta allt hvad du vet? — frågade han och
slutade upp att rita på sitt mönster och började i stället
skrifva: »Canaille, canaille, canaille, gibier de potence.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
