Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
sådan aktionsplan. Hvad mig beträffar är jag den förste
att förkasta metoden och vill inte komma vid det
där bladet, — han pekade på afskriften ur bibeln. —
Det kan ju hända, att det passar för tyskar, men för
oss passar det inte. Den som känner ryska folket kan
intyga, att detta sätt inte är enligt med dess anda.
Jag är ju själf son till en pop, men jag tycker illa
om poperna. Och folket likaså. Se bara på våra
soldater! Jag skulle tro, att det iinns långt flere
fritänkare än fanatiker ibland dem. Och hvem skulle vilja
inlåta sig i teologiska dispyter med dem? Hvem vill
åtaga sig att bli en ny profeten Muhammed i vår tid,
som en gång för alla afskaffat allt hvad religioner heter ?
— Nå det torde då tarfva bevis, — anmärkte
Golitsyn.
— Hvad är det som tarfvar bevis?
— Att det för alltid är ute med religionen.
— Men, mina herrar, skall man behöfva bevisa
något, som alla upplysta människor är eniga om: — att
den kedja af fördärfliga villfarelser, som är
människosläktets olycka, utgår från altaret, konungatronens stöd?
Att hoppet om en godtgörelse på andra sidan grafven
gynnar förtrycket och hindrar människorna från att se,
att lyckan kan bo äfven på jorden? Att förnuftet är
den enda ledfyr vi böra följa och att det därför är vår
plikt att ingifva människorna förtroende för förnuftet, så
att människan må bli förnuftig och dygdig i denna värld
och för alltid vänder de religiösa påfunden ryggen. . .
Han talade som om han läst i bok — idel
främmande ord och främmande tankar, Yoltaires, Holbachs,
Helvetius’ och de andra fritänkarfilosofernas.
— Det är ett jag inte förstår, — Golitsyn såg på
honom under glasögonen med sitt spefulla löje. — Ni tar
tron ifrån människorna, men hvad ger ni dem i stället?
Gorbatsjevski började förfäkta, att upplysningen skulle
ersätta tron och filosofin Gud. Muravjov och Golitsyn
växlade ett ofrivilligt, leende ögonkast. Den andre märkte
det och tystnade förolämpad.
För att dölja sitt leende vände Muravjov sig bort
och hällde i ett glas te. Han räckte det åt Gorbat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
