Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
oxarna sätta sig i rörelse, men efter allt att döma skola
de snart stanna igen och på nytt försjunka i slummer.
Endast ibland kommer ett moln dragande öfver
himlen, och man hör kanske ett doft muller i den
ljudlösa middagsstillheten. Kan det vara åskan? Nej det är
en vagn som bullrar. Och molnet drar sin kos, och den
lilla staden ligger där än sömnigare och lättjefullare, än
mera orubbligt fridfull i solgasset.
— Snart brakar det löst. Vi ha fattat det
oryggliga beslutet att börja revolutionen 1826, — sade Bestusjev
till Golitsyn.
Golitsyn visste inte hvilketdera det var han hörde
— åska eller bullret af en vagn.
Men en gång förklarade Muravjov:
— Alla de andra medlemmarnas overksamhet, i
synnerhet de norras, hotar oss med så många faror, att jag
ämnar passa på att börja vid första större truppmanöver.
Och Golitsyn trodde med ens, att så skulle det bli.
»Ja här kommer de att börja!» tänkte han, hvilket han
aldrig hade tänkt i Petersburg. Ju djupare tystnaden
är, dess hotfullare är molnet som nalkas, och nu märkte
han tydligt, att det aflägsna mullret ej var vagnsbuller
utan åska.
Bestusjev berättade för honom om Slaverna.
— Kommer ni ihåg hvad Radisjtsjev skrifver: »Jag
blickade omkring mig, och min själ vardt stungen af
mänsklighetens lidanden.» Just så började det för dem
också. Bröderna Borisov bodde hos sin far på hans gård,
och de såg, hur panerna misshandlade det arma folket.
Och sen i krigstjänsten — prygel och gatlopp. När så
en soldat i deras närvaro blef piskad till döds, svor de
att lida döden för att förhindra slikt. Nå och så var
det ju böckerna också. Plutarks lefnadsbeskrifningar,
grekerna och romarna ingaf dem från barndomen kärlek till
frihet och folkstyrelse. I kadettkåren grundade de en hemlig
sekt, som hade till mål ett lagnt och ensligt lif, studium
af naturen och moralisk fullkomning — något à la de
gamla pytagoreerna. Devis var två händer förenade öfver
ett brinnande offeraltare med inskrift: gloire, amour,
amitié. Sekten kallades »Den första endräktens sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
