Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
föraktfullt småleende. Och i detta djupa förakt hade
allting drunknat — smärta, skam, fruktan.
Han ringde på kammartjänaren, klädde hastigt af
sig och gick till sängs.
Följande morgon var han^nästan feberfri. Han var
endast matt och gul, »gul som en citron» skämtade han,
seende sig i spegeln. Han klädde, tvättade och rakade
sig, alldeles som vanligt. Sedan ställde han sig framför
kakelugnen i skrifrummet och värmde sig. Yolkonski
föredrog rapporter, och kejsaren bad honom oupphörligt
att tala högre; han hörde illa. »As deaf as pots»
skämtade han åter.
Hela dagen gick han uppe och klädd i uniform.
Mot middagen fick han åter feber. Wyllié ville ge
honom medikamenter, men han förklarade, att han skulle
ta dem på kvällen, och när Wyllié envisades, röt han
åt honom:
— Gå din väg!
Han åt middag tillsammans med kejsarinnan. Det
serverades soppa med pärlgryn. Han åt upp sin portion
och sade:
— Jag har bättre aptit än jag trodde.
Sedan kom citrongelé. Han smakade och gjorde en
grimas.
— En sådan besynnerlig smak! Känn!
— Är det för surt kanske?
— Nej nej, det är någon metallsmak. Känner du
inte?
Han lät kalla in hofmästaren Miller och befallde
honom smaka på gelét.
— Det är inte första gången jag märker det. Du
måste se efter, min vän, att kökskärlen är ordentligt
förtenta.
Efter middagen satt han och halfslumrade i soffan,
och kejsarinnan läste en bok. Wyllié förde åter talet
på medicin.
— I morgon, — sade kejsaren.
— Ers majestät lofvade i dag.
— Hvad du är odräglig! Hur skall man bära sig
åt med dig! Tar jag det på kvällen, får jag inte sofva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
