- Project Runeberg -  Alexander I /
493

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

493

Han gaf honom alltsammans, återvände till soffan
och lade sig.

— Har du förstått?

— Ja, ers majestät, — svarade Nikolajev. Han
tänkte efter ett ögonblick och frågade därpå:

— Befaller ers majestät, att de sammansvurna skall
arresteras ?

Kejsaren svarade ej och slöt åter ögonen. Han
visste, att han blott behöfde uttala det enda ordet:
»arrestera» för att göra slut på alltsammans. Stålet skulle
dragas ur såret, han skulle vara räddad. Han visste det,
men han kunde ej uttala ordet; han kände, att stålet
vreds om i såret men satt kvar där.

— Befaller ers majestät, att de sammansvurna skall
arresteras? — upprepade Nikolajev, i tro att kejsaren
ej hört frågan.

Alexander öppnade ögonen och såg på honom, så att
han blef rädd.

-— Gör som du finner bäst. Jag förlitar mig helt
på dig . . .

— Skall ske, ers majestät! — sade Nikolajev
bleknande.

— Gå nu, och Gud vare med dig... Nej vänta,
ge mig din hand!

Nikolajev räckte honom handen, och kejsaren höll
den länge i sin, såg honom länge och stum in i ögonen.

— Är du en trogen tjänare ? — sade han slutligen.

•— Ja, ers majestät! — svarade Nikolajev, och hans

ögon strålade af förälskad hängifvenhet. — Jag ber Gad
bara om ett: att få offra lifvet för ers majestät...

— Du är en präktig gosse! . .. Tack, lilla dufvan.
Gud vare med dig! Låt mig göra korstecknet öfver dig!

Nikolajev föll på knä och brast i gråt; kejsaren
omfamnade honom och grät också.

På kvällen samma dag låg han åter på soffan i sitt
rum. Kejsarinnan satt som vanligt bredvid honom med
en bok, och som vanligt iakttog hon honom förstulet öfver
boken.

— Hvarför är dina ögon röda, Lise?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free