Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
523
utan en vaxdocka eller också en förrymd soldat från
fästningslasarettet här, och kejsarn han lefver. Uslingarna
ville ta lifvet af honom, men han flydde, ingen vet hvar
han håller sig gömd — nu håller han sig gömd, men en
dag uppenbarar han sig kanske ... Har du hört talas
om Kusmitsj, Fjodor?
— Hvad för en Fjodor? ... — började Jegorytsj,
men tvärtystnade och spärrade upp ögon och mun på vid
gafvel af häpnad och fasa. Han hade plötsligt erinrat
sig kejsarens feberfantasier kort före döden. — Herre,
förbarma dig! Himmelska drottning!... — stammade han
och korsade sig. Han trodde han skulle förlora
förståndet.
— Var inte ängslig, min gosse. Yi ha ju ingenting
med saken att göra. Håll bara tyst med hvad du vet,
— lugnade honom fader Alexej. — Men en sån komedi
du! »Skänk frid, Herre, åt din hänsofne träl...» Men
hvar är trälen, hvar är tsaren? — det är det ingen som
vet. I Skriften står, att af den starke utgick sötma,
men af det söta kanske det kommer att utgå något starkt
och beskt... Sånt hokus pokus du! Det blir som jag
sagt: lång näsa få de!
Tredje dagen efter kejsarens död aflades i Taganrogs
domkyrka trohetsed åt tronföljaren Konstantin
Pavlo-vitsj. Samma dag afsändes till denne i Varschau en
rapport från chefen för generalstaben, general Diebitsch.
På paketet stod: »Till hans kejserliga majestät, gosudaren
kejsar Konstantin den förste.»
I Taganrog väntade man hvar dag den nye kejsarens
ankomst. Ifrigast väntade Volkonski.
»Jag har tillbragt tretton dygn utan föda och sömn
och är så matt, att jag knappast kan stå på benen», skref
han till en af sina vänner i Petersburg. »Nedtyngd af
sorg som jag är måste jag alldeles ensam ordna allt för
begrafningen och det i denna aflägsna vrå af riket, två
tusen verst från hufvudstaden, där alla resurser saknas,
där man har den största möda att anskaffa det allra
oundgängligaste och där man för hvarje småsak måste skicka
ut kurirer åt alla håll. Om jag icke vore här, vet
jag ej hur det skulle gå, ty alla de andra ha alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
