Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Revolutionen och tryggheten
— På det hela taget, sade Li Hai-yuan, lyssnar arbetsledama nu
bättre på de erfarna jordbrukarna efter kulturrevolutionen. Jag
arbetar i det Fjärde Arbetslaget. Jag är fortfarande vanlig
medlem. Det är ju bättre att vara det. Men även om man inte är
arbetsledare så kan man ju visa hur det skall göras i verkligt
arbete. Nu tar arbetsledama hänsyn till oss äldre. De ger oss inte
tungt arbete. Det är ju också så att vi nu håller möten om alla
frågor. Där diskuterar vi det kommande arbetet i detalj.
Diskuterar gödsel och sådd. Nu händer det inte längre att någon bara
ger en order.
— När man börjar bli gammal och hustrun är sjuk och man
inte har några bam som kan försörja en, då är det skönt att veta
att de fem garantierna finns, sade Li Hai-yuan. Han var nu 55 år
och hade börjat bli sjuklig.
De ”fem garantierna” innebär att alla av kollektivet garanteras
tillräckligt med mat, tillräckligt med kläder, tillräckligt med
bränsle, hedersam begravning och utbildning för bamen.
De var en följd av folkkommunens genomförande år 1958.
Folkkommunen hade inte bara inneburit en förenklad
administration och en vidgad demokrati; den hade också givit en ökad
trygghet. År 1962 hade Feng Chang-yeh sagt: ”Sjukdom, dödsfall
och olyckor är inte längre katastrofer. Medborgarna har
trygghet.”
Det var kollektivet som gav tryggheten — inte längre släkten
eller storfamiljen. Även om den direkta försörjningsplikten
mellan makar och mellan föräldrar och bam var fastslagen. (Men
alltså inte mellan syskon, inte mellan farbror och brorsson eller
liknande. )
År 1962 delades det ut spannmål till behövande familjer.
Varje arbetslag diskuterade hur mycket som skulle avsättas för
detta. Det fanns då personer som varnade för denna utdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
