Note: This work was first published in 1970, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skörden förstörts. (Men vilka inte räknades som verklig
hungersnöd.)
Per invånare — alltså jordägarna inräknade — var den
genomsnittliga dagsförbrukningen av animaliska födoämnen av alla
slag 17 gram per person. Fattigbönderna och de lägre
mellanbönderna tog dock icke dessa animaliska födoämnen från den egna
produktionen. De var tvungna att sälja hela sin produktion på
marknaden. Vid de tillfällen de brukade animaliska födoämnen
köpte de dessa på marknaden.
Undersysselsättningen motsvarades av arbetskraftsbrist. 28 %
av de arbetsdugliga männen i åldern 15—60 år hade arbete året
om. 72 % var säsongarbetslösa. (Eller helt arbetslösa.) Om de
sysslolösa månaderna slogs ut på hela den arbetsföra manliga
befolkningen mellan 15 och 60 år blev antalet sysslolösa månader
per person och år 1,7. Samtidigt rapporterade 80 % av alla byar
att de saknade arbetskraft under skördetiden.
Jordförstörelse och erosion var förhärskande:
5,Lössjordskullarna och bergen är så allvarligt eroderade, både genom lodräta
raviner och jordskred, att åkrarna och fälten inte bara är små,
utan snabbt håller på att försvinna . ..”
Jordägarna och de korrupta skatteindrivama sög ut folket.
(Skatten per hektar jord var i Kina åren 1929—32 4 gånger
högre — räknat i USA-dollar — än i Förenta Staterna.) Men
även när dessa parasitära klasser krossats och jorden fördelats var
utgångsläget för Liu Ling ytterligt allvarligt.
I Liu Ling, liksom i hela Kina, talar man om ”kampen mellan
de två linjerna”. Det är korrekt. I Sovjet och bland
”västerländska” så kallade experter på Kina talas om kampen mellan
realister och revolutionsromantiker. Mao Tse-tung skulle vara
romantiker. Det är felaktigt. Enklast kan detta visas genom två
citat.
”När det gäller jordbrukets socialisering är det fullkomligt
omöjligt för jordbruket att nå kollektivisering utan industriell
expansion och utan att industrialiseringen genomförts.” Liu
Shao-chi.
”Inom jordbruket måste, sådana som förhållandena är i vårt
land, kooperationen föregå användningen av stora
maskiner ...” Mao Tse-tung.
Om Liu Shao-chis linje hade segrat skulle jordbrukskollektivi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
