- Project Runeberg -  Kinesisk by 20 år senare. Rapport med frågetecken /
31

(1983) [MARC] Author: Jan Myrdal, Gun Kessle - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1983, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var bättre. Och gruppen hade kunnat göra detta då den utnyttjade
de stadsungdomar som skickats ut på landet. Det var brigadens eget
folk - den kloke Feng och den klipske Luo Hanhong - som hade
ledningen men de utnyttjade stadsungdomarnas kunskaper och
färdigheter och styrde dem så deras kunnande blev nyttigt.

Dessa stadsungdomar var heller inte så deklamatoriskt
överspända som under kulturrevolutionen. Många bland dem gjorde
stora insatser. Så till exempel de flickor som några år tidigare kunnat
öppna daghem och ta hand om barnen. Det betydde mycket för
kvinnornas frigörelse i Liu Lin. Men det betydde än mer för barnen.
Ty stadsbarnens överlägsenhet i studierna berodde ju till stor del på
de extra skolår de fått i daghemmen. Där hade de lärt sig läsa, där
hade de lärt sig arbeta i grupp, där hade de lärt sig grunderna.
Daghemmen var nödvändiga om klyftan mellan stad och land skulle
kunna överbryggas.

De stora investeringsplanerna som på några år skulle förvandla
brigaden var rimliga. De krävde inte lika stora insatser som under
kulturrevolutionen då konsumtionen inskränkts till förmån för
investeringar (som nu gav sjufalt igen och hade lagt grunden för det
nuvarande relativa välståndet). Balansen mellan investering och
konsumtion tycktes rimlig. Att folk i Liu Lin - då i synnerhet de
yngre - insåg nödvändigheten av att gräva för att få framtida
skördar var uppenbart. De var bönder. Men dessa planer var därtill av
yttersta vikt för Kina och ett snabbt förverkligande av dessa planer i
Liu Lin och tusentals andra brigader krävdes för att inte de stora
floderna skulle fortsätta att slamma igen och under kommande
årtionden och sekel regelmässigt åstadkomma väldiga katastrofer i
låglandet.

Det vilade ju inga direkta skatter på medlemmarna av Liu Lin
brigad; men kollektivet använde en del av intäkterna till social
grundtrygghet, sjukvård och kultur. Resten fördelades enligt
arbetsinsats. Man kan säga att den del som i Liu Lin användes för social
konsumtion motsvarade de skatter som i länder liknande Sverige
används till att finansiera välfärdsprogram. Det är inte helt korrekt.
De ekonomiska systemen i våra länder är helt olika. Dock var
frågan om hur mycket av arbetsinkomsten som skulle betalas ut
direkt till den arbetande för hans/hennes arbetsinsats och hur
mycket som skulle hållas inne för social konsumtion och välfärdspro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjkines20/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free