Note: This work was first published in 1983, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtal i huvudstad
På väg till Beijing är landsbygden ett panorama utanför tågfönstrets
ruta. Byar långt borta syns länge; kanske en minut. Byar nära
kommer in från vänster och försvinner mot höger. Hjulen dunkar
skenskarvarna och vagnen kränger i kurvorna och hela tiden byar
och fält och nya byar och enstaka träddungar och här och där en
kanal som skär över blickfältet för att sedan åter försvinna och
grupper av män vilka lyfter blicken och ser mot tåget. Ett ögonblick
skymtar deras ansikten, så är de åter borta.
I några av dessa byar är det kanske som det var i Fengyang härad
förut. Eller som man berättade för mig att det varit. Jag förstod
aldrig och förstår fortfarande inte varför det skulle vara så dåligt
där. Jag kan tänka mig olika förklaringar men jag vet inte tillräckligt
för att begripa. Dock hörde jag tillräckligt för att undra om
framtiden. Föreställningen att folk som har det fattigt och svårt som de
flesta hade det nu i Fengyang härad skulle gripas av entusiasm och
framtidstro därför att några blev rika och så smittas av exemplets
makt och själva berika sig är med säkerhet en vanföreställning.
Särskilt när de nyrika exemplen är partimedlemmar och samma
personer som de vilka nyss var arbetsledare och bokhållare och
ledning i kollektivet. Men kanske var problemet att bönderna i
Fengyang härad var lata? Fast jag har svårt att riktigt tro på bönders
lättja. Att folket latar sig är en uppfattning som - för att tala med
Mao — skvallrar om en mycket bestämd klasståndpunkt. Men de
kanske inte fann det meningsfullt att arbeta tidigare? Eller de
kanske nu är så illa tvungna att gå upp och gå till åkrarna några
timmar tidigare på morgonen och gå hem för att äta och sova
några timmar senare än förr. Nog finns det gamla beprövade sätt
att få folket flitigt. Men sådant brukar sluta illa för somliga
däruppe.
Om det inte finns något oförklarat och dolt och om det system
som nu utarbetas i Fengyang verkligen blir det system som skall
drabba de 800 000 000 på Kinas landsbygd då tror jag nog den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
