Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl och Alegast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Karl! Statt upp, gack ut och stjäl!”
Konungen, som härvid vaknade upp, visste
icke längre, vad han skulle tro om denna envist
återvändande dröm, men som han aldrig hört,
att en konung, som skulle skydda sina
undersåtars egendom, nedlåtit sig till att bliva tjuv,
trodde han sig vara utsatt för någon besynnerlig
villa och somnade därför efter en stund in på
nytt. Men då såg han för tredje gången ängeln
stå framför bädden och hörde honom för tredje
gången upprepa samma befallning. Denna gång
tillade ängelen:
— Tvivla icke längre och sök icke att
begripa, vad Gud i sin nåd beslutat för dig. Lyd
blott hans befallningar, huru egendomliga de än
kunna synas för ditt förstånd, och var viss om,
att allt sker till ditt eget bästa. Här finnes en
mästertjuv, som heter Alegast. Honom skall du
söka upp, och i hans sällskap skall du nu i natt
gå ut och stjäla. Snart skall du finna, att
Herren befallt dig detta av omtanke för dig själv
och ditt rike.
Karl tvivlade nu icke längre, utan stod upp
och kallade sina hovmän samt frågade dem, vilken
som var den skickligaste mästertjuven i hela
hans rike. Sedan alla med en mun svarat:
“Alegast“, lät konungen visa sig vägen till
tjuvens bostad och fann där Alegast hemma, enär
han ännu ej dragit ut på sina nattliga äventyr.
Då Alegast fick se en främling, blev han ganska
förskräckt, ty folk med hans sysselsättning tycka
just ej om besök, men Karl lugnade honom genast
och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
