Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl och Alegast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan påven sjungit mässan, samlade sig alla
riddare för att döma förrädarne.
— Lagen stadgar, sade Dreia av Petersborg,
hängning för den, som bryter landsfreden, och
dessa hava ej bättre förtjänat. Må man därför
utan misskund leda dem till galgen.
I denna dom instämde alla de närvarande,
och man skulle just föra bort de olycklige, då
Karl reste sig upp och sade:
— Från döden kan jag icke fritaga dem,
men för Reinfreds goda hustrus skull vill jag
dock befria dem från ett vanärande straff. Ehuru
de brutit sin riddared, hava de dock av min fader
blivit slagne till riddare. Jag vill därför förskona
dem från galgen och låta dem dö för svärdet.
Därpå fördes de bort och ledo sitt straff.
Men Karl vände sig till Alegast och sade:
— Träd fram, Alegast! Gud har utsett dig
till att bliva mig en hjälp i livet, och under en
svår prövningstid har du troget stått vid min
sida. Det må väga upp, vad du förut kan hava
brutit. Jag vill därför icke räkna dig till men
det yrke, du hittills utövat. Men nu måste du
bliva en annan man och genom tappra handlingar
visa dig värdig min nåd. Alla de slott
och ägodelar, som greve Reinfred förverkat, giver
jag åt dig, och för dem skall du vara min
läntagare. Visa dig trofast, tapper och redlig, och
skulle någon djärvas att förebrå dig, att du
fordom varit en tjuv, så svara honom att du stal
i sällskap med kejsar Karl Magnus och att detta
tjuveri räddade kejsarens liv och hans krona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
