Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ens en mula, som icke förut gäldats dyrt i
moriskt blod.
— Gott, sade kejsaren, så tag då detta
befäl, och gör eftertruppen så stor som du vill.
Du vet väl, att jag gärna lämnar dig hälften av
min här, om du så önskar.
— Må Gud straffa mig, om jag visar en
sådan feghet. Giv mig blott tjugutusen man,
och drag sedan med lugn igenom passen. Ingen
skall då oroa dig, så länge Roland lever.
— Som du vill. Välj själv ut de riddare
du önskar hava i ditt följe.
Roland klädde sig då i full rustning, drog
på sig brynjan, snörde fast hjälmen om hakan,
hängde skölden kring halsen, omgjordade sig med
sitt goda svärd Durendal och besteg sin
älsklingshäst. Därpå vände han sig till hären och frågade:
— Vilken vill följa mig, stanna kvar i
eftertruppon och jämte mig skydda kejsarens tåg
genom passen?
Men så älskad var Roland, att han möttes
av ett enstämmigt rop:
— Vi vilja alla följa dig!
Roland gick då kring i hären och valde ut
dem han satte mest värde på, och främst bland
dem tog han Oliver och de andra paladinerna.
Sedan de därefter ordnat sig, skildes eftertruppen
från kejsaren och den övriga hären, som drog
vidare genom skumma dalar, över höga fjäll och
mörka klippor, tills dess att Gascognes slätt
slutligen utbredde sig för deras blickar. Månget
bistert öga tårades då vid återsynen av det länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
