Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarade drottningen lugnt. Borta kan den icke
vara.
Hon reste sig därpå, låtsades som hon sökte
i sina kistor och njöt av konungens allt mer
stigande förbittring. Då hon såg att denne icke
längre kunde styra sig, bekvämade hon sig
slutligen för att taga fram ringen, som hon endast
några minuter förut dolt undan. Hon räckte
den därpå likgiltigt åt konungen och frågade:
— Det var ju denna ring du menade?
När nu konungen fann, att hon ännu hade
ringen kvar hos sig, visste han av förvåning
icke vad han skulle säga. Först stirrade han
blott på den och började därefter att ivrigt
undersöka den, men fann då att det verkligen var
samma ring, som han kort förut givit åt
drottningen. Något misstag var således icke möjligt,
och han blev därför övertygad om, att riddarens
ring endast i förvånande hög grad liknat denna.
Men innan han gick, undersökte han tornet i
varje vrå, dock utan att lyckas upptäcka något
misstänkt, ty så skickligt var lönngången dold.
Någon tid därefter träffade han ånyo riddaren.
— Herre, sade då denne, just nu har jag
fått goda tidningar från mitt fädernesland. Ni
minnes att jag flydde, därför att jag i en strid
dödat min motståndare. Nu hava emellertid mina
vänner lyckats blidka den dräptes släkt och jag
har fått rätt att återvända. Så gärna jag än
stannade hos eder, så kan ni dock förstå, att
hemlandet är mig kärare än vilket annat land
som helst, och jag får därför bedja eder om
orlov att draga mina färde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
