Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och mest i behov av friheten. Vänd därför åter
till ditt land och till din maka, glöm vad du
lidit och bliv åter lycklig.
När hon sagt detta, stockade sig rösten i
hennes strupe, och hon måste vända sig bort
för att icke genom sin rörelse förråda sig. Icke
heller vågade hon mera visa sig för sin make
av fruktan, att denne skulle upptäcka, vem hon
var, och genom någon oförsiktighet röja henne.
Var och en av dem drog därför för sig bort
från sultanens huvudstad och träffades icke förr
än i Rom.
Grevinnan anlände dit först, men efter några
dagar klappade en pilgrim i slitna kläder på
borgporten. Det var greven, som nu äntligen
kommit hem. Grevinnan skyndade genast mot
honom för att sluta honom i sina armar, men
greven stötte henne hårt tillbaka och utbrast:
— Sök icke att visa någon falsk glädje, ty
denna bedrager mig icke, du trolösa kvinna.
Jag bad dig om hjälp, men då hade du endast
vackra ord att bjuda mig, och hade icke en
främling lagt sig ut för mig, hade jag än
försmäktat i fångenskapen. Men andra må fälla
domen över din trolöshet. Jag skall genast
sammankalla mina vänner och vasaller, och de skola
säga, vad straff en hustru som du förtjänar.
Tyst, utan att säga ett ord till sitt försvar,
drog den förorättade kvinnan sig tillbaka, och
den förbittrade greven dröjde ej att sätta sin
hotelse i verket. För sina vänner och
underhavande framställde han sina klagomål, och —
såsom vanligen är fallet — var det ingen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
