Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i edert rike, skulle begagna mig av min makt
att nedsätta och skada eder. Men huru mycket
irrar ni eder icke! Förr skulle jag vilja lida
den kvalfullaste död, än jag skulle tillåta, att
ett hår kröktes på edert huvud. Allt det man
sagt eder om mig, är osanning. Det var eder
falska kejsarinna själv, som föreslog mig att röja
eder ur vägen, för att vi sedermera tillsammans
skulle dela tron och rike, och då jag med
förtrytelse tillbakavisade detta skändliga förslag,
fann hon på att anklaga mig för att rädda
sig själv.
Då han sagt detta, såg kejsaren på sin gemål,
och i hennes anlete fann han tydligt skrivet,
att sonen talat sanning. Hon gjorde heller intet
försök att neka till sitt brott, utan sänkte blott
sin blick till jorden utan att säga ett ord.
Kejsaren såg länge på henne. Till slut sade han:
— Du har själv fällt din egen dom och
förtjänar intet förbarmande. Det straff, som du
ville att min son skulle lida, skall nu övergå
dig själv.
Därpå befallde han, att ett bål skulle
uppresas, och på detta brändes den falska kvinnan.
Men kejsaren och hans son levde länge tillsam-
mans i kärlek och endräkt, och aldrig blev ett
rike bättre styrt än under den vise prinsens tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
