Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svampodlande växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de unga bladanlagen i knoppen, vilka själva på
detta tidiga stadium ännu äro bakteriefria. Nu
fins det, som mången torde veta, på undersidan
av växternas blad i regel en otalig mängd små,
för blotta ögat osynliga, springformiga hål, de s. k.
klyvöppningarna, genom vilka luften med sin
kolsyra strömmar in i bladens inre medan samtidigt
den överflödiga delen av det ur jorden upptagna
vattnet strömmar bort i gasform samma väg. Även
pavettens blad äga på undersidan miljoner sådana
klyvöppningar, men dessutom ett begränsat antal
på översidan; och det märkliga är, att dessa på
bladets översida befintliga klyvöppningar, som
utvecklats långt före de normala (på undersidan),
nämligen medan bladen ännu befinna sig inneslutna
i knoppen, icke tjänstgöra som
ventilationsapparater, utan som inkörsportar, genom vilka bakterierna
tränga in i bladets inre. Här uppstår det till att
börja med en livlig kamp mellan främlingarna och
de gröna bladcellerna, av vilka senare en del
upplösas och förstöras; den härigenom uppkomna
håligheten fylles med bakterier, och när detta skett,
avgränsas den bakteriedödande kaviteten genom
en särskild skiljemur gentemot den övriga
bladvävnaden och klyvöppningen växer igen, d. v. s.
växten tillmurar själv den inkörsport, genom vilken
bakterien släpptes in. Att dessa överhuvudtaget
tränga in i bladets inre torde bero därpå, att det
i den ursprungliga håligheten under klyvöppningen
finns ett slemartat ämne som utövar en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
