Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenar växa
Plantor växa och leva
Djur växa, leva och förnimma.
Denna uppfattning, enligt vilken växterna sakna
förmågan att förnimma, blev trots enstaka
gensagor under mer än ett århundrade den härskande
inom vetenskapen. Det var först då man på
1860-och 70-talet började göra växtens livsyttringar till
föremål för exakt vetenskapliga undersökningar,
som det Linnéanska åskådningssättet småningom
undanträngdes av en annan uppfattning, vilken i
viss mån kan sägas innebära en återgång till den
naiva folktrons ståndpunkt så till vida som den
verkligen tillskriver växterna just den förmåga som
Linné frånkände dem, nämligen förmågan av
sinnesintryck. Huruvida man hos växterna kan tala
om en själ, d. v. s. ett medvetande jämförligt med
människans och de högre djurens, är en annan
fråga, varom meningarna ännu äro delade.
När det gäller att besvara spörsmålet, huruvida
vi hos växterna kunna spåra själsliga funktioner
måste vi emellertid lägga märke till en
omständighet av principiell betydelse. När vi antaga, att sn
annan varelse äger vissa själsförmögenheter, så
beror detta antagande alltid på vad man med en
vetenskaplig term kallar en analogislutledning. Jag
är t. ex. övertygad om att min vän X äger en
själ av samma natur som min egen, men jag har
aldrig sett eller hört eller känt hans själ, jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
