Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Växternas känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emot vätskor är av stor betydelse för
klängeväxterna, inses lätt, om man betänker, till vilka
meningslösa rörelser i motsatt fall en regnskur skulle
föranleda klängena.
*
De ovan relaterade förhållandena vittna ju
tydligt nog om att växterna äga ett känselsinne, fullt
jämförligt med djurens och människans. Redan
detta är ju anmärkningsvärt nog, men åtskilligt
märkligare ter sig saken, när man i detalj jämför
växternas känselsinne med djurens och människans.
Det är nu omkring trettio år sedan den svenske
fysiologen Blix genom en del sinnrika, men relativt
enkla experiment lyckades visa, att människans hud
ingalunda är över hela sin yta känslig för tryck,
utan att det i huden fins vissa bestämda punkter
(nervapparater), där förnimmelsen av tryck uppstår,
och som för övrigt äro tämligen ojämnt fördelade
över kroppens olika delar. På samma sätt finns det
i klängenas överhud särskilda, konstrikt formade
celler, som av allt att döma förmedla klängenas
förnimmelse av den mekaniska retningen. En annan
överensstämmelse: för att vi människor skola
förnimma en beröring fordras det, att närliggande delar
av vår hud skola sammantryckas olika starkt. I regeln
äga nu alla fasta kroppar, även de, som för vårt
öga te sig fullkomligt glatta, små ojämnheter, som
äro tillräckliga för att påverka huden olikformigt,
så att det berörda föremålet förnimmes utefter hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/natvetkas3/0087.html
