Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sömnens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fysiologin i förväg genom att med eftertryck betona,
hurusom sömnen icke är ett rent negativt tillstånd,
ett blott pauserande i hjärnverksamheten, utan att
den också har en positiv karaktär, som vållar att
allt för stor trötthet eller sjuklig svaghet gör det
omöjligt för oss att gripa fatt sömnen, capere
somnum, som romarna uttryckte det.
Då Schopenhauer skrev detta hade man i den
medicinska världen i allmänhet en uppfattning om
sömnens natur, som än i dag har vidsträckt
spridning i lekmannakretsar, men som är fullkomligt
oriktig: man trodde nämligen att under sömnen den
rent vegetativa livsverksamheten (matsmältningen,
tillväxten, andningen o. s. v.) dominerade, medan
i det vakna tillståndet dessa processer trängdes i
bakgrunden av den animala livsverksamheten
(sinnesförnimmelser, tankeverksamhet, målmedvetna
rörelser o. s. v.). Att dessa senare livsprocesser högst
väsentligt reduceras under sömnen är ju ett faktum,
men detsamma gäller även en hel rad av andra
funktioner, som man sedan gammalt betecknar som
vegetativa, framför allt de inre körtlarnas
avsöndringsverksamhet. Redan under insomnandet avstannar
tårsekretionen, så att ögonlocken bli torra —
därför gnuggar man sig vid uppvaknandet i ögonen
för att få tåravsöndringen i gång och bli kvitt den
oangenäma torrhetskänslan. Likaledes pausera
spottkörtlarna under sömnen; den härav uppkommande
torrheten i munnen är det som hos barn föranleder
deras ljudliga smackningar under sömnen, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
