Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixtens favoriter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsidan, ha de mellan molnen och jorden befintliga
elektriska spänningarna mycket svårare att jämna
ut sig än då de över jordytan sig höjande
föremålen genom att vätas förvandlas till goda ledare.
Med andra ord: så snart det utefter trädets stam
fins ett sammanhängande vattenlager, som förbinder
kronan med den fuktiga jorden, verkar detta som
en åskledare, och även om blixten då slår ned i
ett sådant träd, susar den utefter trädstammen ner
i jorden utan att göra trädet någon skada. Helt
annorlunda med träd, vilkas stam under åskregnet
en längre tid förblir torr på ytan: här kan
spänningen ej utjämnas, och när blixten slår ner i ett
sådant träd, splittrar och krossar den grenarna utan
förbarmande.
Ger man nu akt på träden under ett regn, finner
man att barken hos bok, avenbok, lönn, hästkastanj
o. s. v. vätas mycket hastigt, medan däremot
stammarna hos ekar, pyramidpopplar, päronträd, askar
och barrträd ännu efter flera timmars starkt regn
äro fullkomligt torra. Orsaken härtill ligger dels i
barkens beskaffenhet, som är glatt hos boken och
dess likar, men starkt skrovlig och porös hos ek,
päronträd o. s. v., dels i grenarnas riktning, som
t. ex. hos eken omöjliggör ett nedrinnande av
vattnet längs huvudstammen, dels även barrens struktur
och läge i det att vattnet av den kapillärt
fasthålles o. s. v. Hur växlande dessa förhållanden än må
gestalta sig, är det dock endast deras inflytande
på den hastighet, varmed stammen vätes, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
