Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den, som Curtmann en gång hade förkastat, blef
aldrig tagen till nåder mera.
Då Curtmann nu hade blifvit en ensam man —
han var då omkring femtio år — gick han mer än
någonsin upp i sina affärer. Han ansågs af alla
affärsmän för ett geni, och han hade också en öfverlägsen
förmåga att af hvilka svåra situationer, af hvilka
invecklade förhållanden som helst alltid draga den
största möjliga fördelen för sig sjelf.
Ingen kunde juridiskt beskylla honom för något
slags orättvisa, han höll mycket på rätten och fick
alltid rätten, den juridiska rätten, på sin sida. För
det ordspråk, som säger: »Man skall låta nåd gå för
rätt», hade Curtmann aldrig något ögonblick i sitt lif
funnit någon tillämpning.
Han ruinerade inga menniskor, men han drog
sin säkra fördel af deras ruin. Han jagade sjelf icke
bort någon från hus och hem, men han sörjde för s
att rättens tjenare gjorde det — kort sagdt, han var
en klok och rättvis herre, som år från år endast ökade
sin stora förmögenhet. — Också var han högt ansedd
i staden. — Han var direktör för banken, hade
de flesta aktierna i jernvägen, egde tre gårdar i
staden och ett par herregårdar i olika delar af landet.
Han hade stora inkomster af sina sågverk i Norrland,
der han befriade jorden från alla. onödiga utväxter,
och hans tegelbruk, en mil från staden, gick bättre
år från år.
Då han var bort emot sextio år, fick han lust att
gifta om sig.
Han hade låtit bygga och inrätta ett ovanligt
vackert hem, der han hade öfverlemnat dekorering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
