Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla, men ser du, Hilda», hon gick alldeles nära intill
henne. »Han älskar mig!»
,, C
»Ar du säker på det?» frågade fru Hilda.
Nina skrattade.
»Tror du, att jag skulle ha tagit honom annars?
— Tycker du, att det skulle vara så omöjligt?»
»Du vet, hvad jag tänker om den saken», svarade
fru Hilda. »Du vet, att jag sjelf är förälskad i dig,
men jag tror, att en man aldrig kan vara förälskad,
— inte en gång i dig.»
»Ja, till och med kloka och rara menniskor som
du kunna ta fel», sade Nina och kysste henne.
»Nå, och hvarmed har han bevisat denna kärlek»,
frågade fru Hilda och lade händerna i kors, som om
hon väntade en lång förklaring.
»Hvarmed?» Nina stod och ref bladen af rosorna
i en bukett på toalettbordet. »Ja, — ja det kan jag
verkligen inte så der ge exempel på. Han har ju ännu
icke fått tillfälle att göra något för mig. Men allt
hvad han säger, hela hans väsen visar mig, att han
älskar mig, just så som jag har drömt om att en gång
bli älskad.»
»Skulle han till exempel vilja gå tvärs igenom
sta’n i ösregn för att uträtta en småsak för dig?»
»Det har jag verkligen aldrig försökt», svarade
Nina. »Jag vet inte, hvarför jag skulle kokettera för
honom med att ge honom sådana uppdrag.»
»Det kan komma ögonblick, då det behöfs», svarade
fru Hilda, »och då det bästa man kan ha på jorden
är det att ha en vän, om livilken man vet att han
genast och alltid vill hjelpa en. — Men vanligtvis är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
