Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sade det i en nästan hotande ton och kysste
henne hårdt och häftigt.
Vid Vierwaldstädtersjön tillbragte de på
hemvägen en fjorton dagar i en liten pension, der endast
några få personer voro inackorderade.
En af dessa var en ung italiensk dam. Hon hade
varit guvernant i en engelsk familj; men hade
nyligen sagt upp sin plats, och det var tydligt att hon
samtidigt hade genomgått någon stor sorg.
Hon var en ung flicka mellan tjugo och trettio
år, mycket eiikelt klädd och med ett så själfullt och
smärtsamt uttryck i sitt bleka ansigte och sina stora
italienska ögon, att hon väckte allas sympati.
Hon höll sig blott för sig sjelf och hade denna
sorgens förnämhet öfver sig, som håller folk på
afstånd. Dessutom var hon icke frisk. Hon hostade,
en hemsk, ihålig hosta, som gjorde hennes bleka
ansigte ännu blekare. Det var för luftens skull,
som man hade rådt henne att uppehålla sig en
tid i Schweiz, innan hon återvände till sitt hem i
Toscana.
Hon klagade aldrig, talade endast litet, men då
med en så underbar röst, som ljöd som en mjuk
vio-loncell, och hon hade alltid, när hon kom in, den
vackraste helsning och ett litet leende till alla.
Tofte och Nina talade ofta om henne och undrade
hvad hennes öde månde vara, och i synnerhet Tofte
var uppfinningsrik i alla möjliga gissningar. Han
kallade henne »tystnadens gudinna» och sade, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
