Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han talade sällan, och då alltid om musik.
Hvad man än började med, så var han efter fem
minuter inne i B-dur eller C-moll och diskuterade
någon gammal eller ny komponist. Han spelade
allting från bladet, hade stor färdighet och en
uppfattning, som ibland kunde vara genialisk, men vid andra
tillfällen mycket omogen och orolig. Ännu medan de
sutto vid kaffet, sökte hans ögon nyfiket och
längtans-fullt efter flygeln, och kaffekoppen var knappt
ut-drucken förrän Tofte kom fram med alla noterna.
Det var en hel massa, ända från Beethoven och
Hän-del till Schumann, Chopin, Brahms och Scambati.
Han satte sig till rätta på stolen, och Tofte satte
sig bredvid för att vända bladet, och så bröt det löst.
Från den vildaste passion till den mildaste tröst, det
hoppade fram genom skälmaktiga scherzi och sjöng
i långa, uthållapde toner i andantesatserna.
Skymningen föll på, och det tändes ljus.
Timmarna flögo, och alltjemt genljöd hela huset
af en ström af toner.
Qvällsmaten stod och väntade, blef buren ut och
in, och Tofte svarade blott:
»Ja, strax, strax! Bara detta styckc till.» *
Den unge studenten, som satt med alla händer
fulla, hvarken hörde eller såg. Han var inne i sin
egen verld och fullkomligt otillgänglig för alla yttre
ting. Tyst och varm kom han in till supén och
slukade litet mat, utan att lägga märke till hvad det
var, och så in till pianot igen.
Vid midnatt gick Nina i säng, men då Tofte
kom in klockan tu med ett ljus i handen, såg han
ut, som om det nu först var morgon och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
