- Project Runeberg -  Qvinnoöden. Noveller /
222

(1888) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det måste arbetas mycket; men hvad skulle de icke
kunna göra för hvarandra? Jo allt, allt! Intet arbete
skulle vara så tungt, ingen pröfning så svår, att de
icke gerna skulle uthärda den för att kunna blifva
hos hvarandra. De voro så käcka, så friska, så modiga
båda två. — Och deras mod skulle pröfvas i den form,
der till och med det djerfvaste mod ofta ger efter, —
i ett långt, långt tålamod.

Ack, dessa negativa dygder, der man skall stå
tyst bakom skansarna och låta sig skjutas ned! Det
hör en helt annan trofasthet, ett helt annat hjeltemod
till det, än att gå framåt med flygande fanor och
klingande spel och laddade kanoner.

Men Anders och Mina höllo ut. Det var långa
tider af fattigdom för honom, så af sjukdom, som
hindrade studierna, så af ofullständiga examensprof till
följd af sjukdomen, så nya försök, ny fattigdom. Åren
gingo, för honom i staden, för henne på landet. Hon
hade först sina gamla föräldrar, sedan blott sin gamle
far att passa och sköta, och då Anders ändtligen fick
en befattning, så var den så litet gifvande, att de icke
strax, icke alldeles strax vågade gifta sig. Det var
alla dessa räntor, denna gamla skuld, som man dock
måste försöka att blifva litet af med, och Bå väntade
de vidare.

Om sommaren träffades de alltid en kortare eller
längre tid och sågo då ömsesidigt, huru de blefvo
äldre med hvart år. Det var med en viss beklämning
de emotsågo dessa återseenden. Månne Anders hade
blifvit ännu magrare, ännu mera gråhårig? — Månne
Mina ännu liknade den unga Mina, eller var hon snart
lika rund och tunnhårig som sin salig mor? — Så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhqvinno/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free