- Project Runeberg -  Qvinnoöden. Noveller /
235

(1888) [MARC] [MARC] Author: Helena Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var en snäll och hederlig gammal man, en
man, som hade varit mycket olycklig, nu var mycket
ensam och aldrig förtjenade tolf skilling utan att snart
göra sig af med dem igen, fastän han aldrig smakade
starka drycker. — Men å andra sidan hade verkligen
etor skönhet en verkan som ett rus på Rakel. Hon
förälskade sig en dag i en liten tiggarunge, som kom
vid dörren, en liten förtjusande flicka, som knappt
hade några trasor att skyla sig med. Barnet fick både
mat och dryck och en silfverslant, men det var icke
nog för Rakel; nej, hon ville nödvändigt gifva den
lilla flickan sin söndagsklädning, den ljusröda
bomulls-klädningen med remsor i halsen. Hon bad och tiggde
af sin mor, och då denna stod fast vid att neka det
på det bestämdaste, var det Rakel som började citera
bibeln och påminde sin mor om, att der stod, att den,
som har två klädbingar, skall dela med åt den, som
ingen har. Men Mina sade, att det icke skulle
förstås på det sättet, icke så der bokstafligt. »Ja, hur
skulle det då förstås?» frågade Rakel med flammande
ögon, med en bäfvande ångest för, att den fattiga
lilla skulle gå utan »den ljusröda». Modern svarade,
att det kunde hon inte så der stå och förklara, utan
Rakel skulle vara nöjd med, hvad hon hade fått att
gifva bort och icke plåga sin mor längre.

Länge efteråt tänkte Rakel på denna lilla
land-strykerska, och när ingen såg det, försökte hon rita
henne i profil på en bit papper, i det hon vätte
dug-tigt på blyertspennan, för att få ögonen lika svarta,
som den lilla skönheten hade haft.

Rakel ritade ofta, blommor och grenar, hunden,
som låg och sof, prestgården från alla håll och kanter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:39:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nhqvinno/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free