Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, som du vet, har jag ingen», sade Hedvig och
kramade en stor snöboll.
»Men du har ju en far», sade Ebba mildt.
»Honom längtar du väl mycket efter, när du är inne
under terminerna.»
»Ah, det kan jag just inte påstå», svarade Hedvig
och kastade den färdiga snöbollen högt upp på taket.
»Vi sympatisera just inte, och han plågar mig väl
mycket.»
Ebba såg både allvarlig och förskräckt ut.
»Ja, det tycker du kanske är mycket orätt»,
fortfor Hedvig, »men, ser du, din mor är god mot dig,
och förstår dig, och ni lefva i frid och enighet i ert
hem. Hos oss är det annorlunda. Då jag var liten,
och mamma lefde, mins jag mycket väl hur litet
lycklig hon var, och sedan, när jag blef stor, förstod
jag också hvarför det var. Det vaT pappas skull, för
han är en stor egoist. Han tänker från morgon till
qväll bara på sig sjelf och gnatar och beklagar sig
öfver allting, så att han kan göra en alldeles tokig.
Mina ferier äro sannerligen inte särdeles trefliga. Jag
vet ingenting bedröfligare, än när tåget bär i väg med
mig hem till Gefle.»
Hon suckade djupt vid tanken der på.
»Stackars Hedvig», sade Ebba. »Men — blifinte
ond på mig. — Det der om din pappa borde du inte
säga till någon.»
»Tror du, att jag skulle säga det till någon annan
än dig?» frågade Hedvig och såg på henne, »men jag
är säker på, att hvad man säger till dig aldrig
kommer vidare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
