Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade hvar och en fått sitt lilla äpple och en stor
knif.
»En utmärkt frukt», sade kandidaten, »hvar köper
herrskapet sådana goda äpplen?»
»De äro minsann köpta på torget under marknaden»,
sade frun. »När man bara förstår sig litet på sådant
och ger sig god tid, kan man få förträfflig frukt. Men
de flesta skicka ju ut sina tjenstflickor, simpelt folk,
som inte ha ringaste intresse för husets bästa, och då
blir det derefter.»
»Men fru Fransson hinner då också med allt», sade
kandidaten och mumsade, »både att egna sig åt sina
döttrars mångsidiga uppfostran och stå för
hushållsange-lägenhetema, sköta ekonomien, — ja, jag begriper
inte, hur tiden kan räcka till.»
»Det är också en konst», svarade fru Fransson och
rätade på sig, »men en konst, som lifvet har lärt
mig, och som jag hoppas kunna lemna i arf till mina
döttrar. — Lilla Alfhild der är då som skapad till en
bra husmor. Hon kommer att kunna reda sig med
hälften af hvad andra unga damer med hennes
uppfostran fordra.»
Lilla Alfhild blef något röd i ansigtet. Hon
skulle icke alls ha något emot att få en förmögen
man, och moderns planer med kandidaten betraktade
hon blott som en nödhjelp. Man kunde ändå under
tiden se sig om, i fall icke ett bättre parti skulle visa sig.
Hulda hade ett slags förkänsla af, att Alfhild icke
skulle vinna afsättning, och begagnade alltid den stund
de klädde af sig för att säga systern, att hon bestämdt
skulle komma att bli en gammal mamsell, hvilket
satte den äldre systern i eld och låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
