Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Var så god», svarade Dina, och dörren öppnades
för gamla tant Mina, som försigtigt bar en bricka;
bakom henne kom jungfrun med en annan.
»Här ha vi litet mat åt de små fröknarna», sade
frun och log mildt. »Men hvar ska vi sätta det?
Du har så fullt öfverallt.»
»Ah, Maria, tag bort böckerna från bordet der!»
Dina reste sig till hälften i soffan. »Flytta det litet
närmare, — tack! Nu kan ni lägga duken på!»
»Men det var förskräckligt hvad här luktar brändt
papper», sade fru Mina och lyfte på näsan.
»Ja, det var litet papper jag kastade i
kakelugnen, men glömde att öppna spjället», svarade Dina
och blinkade till Maria.
Fru Mina och jungfrun dukade bordet, och gamla
tant Birgitta kom trippande med brödkorgen.
»Åh, söta tant», sade Dina och lyftade på locken.
»Sparrisomelett och inlagd hummer, — båda mina
favoriträtter!»
»Ja, ni ska väl ha litet att trösta er med i det
dåliga vädret», sade tant Mina och klappade Dina med
många små klappar på ryggen. »Tycker inte fröken
Heller, att Dina för resten ser ganska frisk ut nu för
tiden?»
»Hon är vackrare än någonsin», svarade Maria
afgörande.
»Ja, Gud ske lof, vår lilla skatt trifs bra här hos
oss», sade den gamla damen och lade händerna i kors
på magen.
Dina åt redan. »Kom Maria! Smaka på den här
omeletten! Den gör tant heder, kära tant Mina, —
stor heder!» Hon hade munnen full.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
