Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af oförskämdhet. Man skulle inte vänta sig att bli
utsatt för något sådant i en andra klassens kupé på
en af statens jernvägar, och till på köpet i en
damkupé!»
»Jag vill inte alls tvinga er till något», svarade
Maria, som nu hade blifvit vid riktigt godt lynne.
»Jag ville bara från kristlig, moralisk och ménsklig
synpunkt visa er det orätta i fåfängans öfverdrifter;
— ni behöfver inte alls rätta er efter det.»
»Nej, det kan ni vara säker på, att jag skall akta
mig för», svarade Hulda darrande af vrede.
Hon stack ut hufvudet genom fönstret för att se,
om man icke snart var vid stationen, och strax derpå
körde också tåget in i Stockholm.
Der voro några personer, äldre damer och ett par
herrar, som väntade på Hulda, och så snart tåget
stannade, flockade de sig vid fönstret med uppsträckta
parasoller och käppar och leende ansigten för att
tillkännage, att de sågo henne och att de voro
der.
Hulda började plocka ihop sina askar och korgar
och räcka dem ut genom dörren till ett stadsbud.
Tåget pep, ett annat skulle gå, menniskor sprungo fram
och tillbaka, och det var en nervös oro öfver
prostinnan.
Maria tog sin sjalrem, hvari hon hade en
liten nattsäck inspänd, lyfte litet på hatten och
sade:
»Tack för godt sällskap!»
Hulda hade nästan glömt henne, hon såg upp
från ett sjalpaket, som hon höll på att ordna, men
innan hon riktigt hann få klart för sig hvad hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
