Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvad jag anförtror henne, är så säkert förvarad t,
som om det aldrig hade varit sagdt.»
Grefven gjorde ett litet försök att säga, att det
var honom ett nöje att^ göra Marias bekantskap, men
icke heller han kunde få fram ett ljud. Maria hade
tagit af sig hatten och kappan, hon vände sig till
honom och sade i sin mest manhaftiga ton:
»Gör er intet besvär! Ni finner mig obehaglig och
öfverflödig, och jag har ungefär samma åsigt om er.
Jag tror, att detta lilla rum är något för trångt för
oss alla tre, derför»––––––-
»Hvad menar fröken?» utbrast grefve Percy
förbittrad.
Dina tryckte hans hand och hviskade till honom:
»Gå — gå, min vän! Jag måste tala med henne denna
gång. Kom och hemta mig till teatern klockan half sju.»
Han svarade icke. Han böjde sig blott och kysste hennes
hand lätt och gick förbi Maria med en flyktig helsning.
Dina hade lutat sig tillbaka i soffan.
Hon satt stilla med armarna i kors och såg på
sin lilla sko, som hon i takt sparkade med på mattan.
Då hon hörde, att han var ute, såg hon upp på
Maria. Hennes ögon voro blott pupiller, hennes fina
näsborrar rörde sig. Munnen var blossande röd och
kinderna hvita.
»Hur vågar du behandla min fästman så?»
frågade hon.
»Din fästman!» Maria sade det i hånande ton.
»Det skulle vara din mening att gifta sig med den
der valpen!»
»Jag gifter mig med hvem jag vill utan att
be-höfva dina råd», svarade Dina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
