Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordostpassagens historia eller Vega-expeditionens föregångare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dertill, att björnarne snart åter skulle visa sig, och detta
blef också sedermera mycket riktigt händelsen. Så länge
björnarne voro försvunna, gjorde fjällrackorna sina besök,
och kort innan björnarne åter visade sig, försvunno
fjällrackorna nästan fullkomligt.
Då holländarne den 22 Januari roade sig i det fria
med bollspel, varsnade de åter igen ett dagsljusets
tilltagande, hvaraf några drogo den slutsatsen, att solen snart
skulle visa sig öfver horisonten. Och då Gerrit de Veer
och Heemskerck den 24 Januari promenerade utefter stranden,
sågo de till sin stora glädje den sedan den 3 November
försvunna solens rand ofvan horisonten. De två följande
dagarne hade de visserligen icke denna anblick, emedan
dimma rådde, men de fingo en ersättning derför den 27
derigenom, att de alla den dagen sågo solens hela skifva
ofvan horisonten.
Februari gjorde sitt inträde med storm och snöfall,
hvilka hopade allt mera snö kring hyddan, så att de den
3 Februari begynte underhålla förbindelsen med
ytterverlden genom skorstenen, emedan det föll sig långt beqvämare
än att hvarje gång skotta undan de djupa snösamlingarna
utanför dörren. Den 12 Februari fäldes en björn af nio
fots längd och sju fots höjd, som gaf dem minst 100 skålp.
fett, hvilket var dem mycket välkommet såsom
brännmaterial i deras lampor; björnköttet kastade de ut åt
fjällrackorna, som ännu visade sig en och annan gång. Den nya
tillökningen af brännmaterial för lamporna medgaf dem nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
