- Project Runeberg -  Östgötalagen med förklaringar /
7

(1895) [MARC] With: Axel Olof Freudenthal - Tema: Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnu balkær

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

þrea markær arua bondans. §. 1. Nu ær þæt klokkarans
skuld bæra bok ok stol i sokn mæþ præste.

VII. Um æn bonde dör, ok huru længe lik skal
inne halda.

Nu dör bonde, þa skal præstær til hans koma, lik
hans wighia, vm nat iui uaka, a ække firi taka. Uakær egh
præstær iui liki um nat ok hauær egh forfall ælla lof af
bondanum, þa böte præstrin þrea markær arua bondans;
uill han flere nætær inne halda, þa skal han örtugh præste
giua firi nat huaria han siþan uakær. §. 1. Nu liggær
lik um nat ouight inne, böte præstær þrea markær, þöm
taki arui bondans, ælla uiti lagha forfall sin; sua vm andra
ok vm þriþiu. Siþan ma arui bondans saklöst ut föra ok
sialuær iorþa. Före han förra ut lik ouight, æn sua længe
ær inne haldit, þa böte firi þreia markær þöm mannum
þa iorþ aghu, sum han förþe likit iui. Nu a præstær likinu
til iorþa fylghia ok gript at wighia. §. 2. Nu a bonde
sialamæssu lata siunga: ena, þa vt föris, andra um siunda

förklaras ogill, ej förmå
åstadkomma, hindras o. s. v. Jfr
bihanget till Schlyters ordbok s.
795 a.

6. Wighia vb. tr. 1) Inviga
till heliga bruk 1. till biskop 1.
till det andliga ståndet 1. till
konung. 2) Viga till äktenskap.
3) Förrätta en viss ceremoni
med lik, som bestänktes med
vigvatten; jfr sbst. vighilsi,
vighning och vigsl, vixl.

9. inne halda [likit]

11. Här kan þöm ej vara
annat än ack. pl. f. af demonstr.
pron. þæn, þe, þæt (äldre sar,
su, þat
). Denna form þöm i st.
f. det äldre och egentliga þær
har inkommit från dat. plur.,
som lyder þem 1. þæm 1. þöm,
men upptages icke af Söderwall:
Hufvudepokerna af sv. språkets
utbildning förr än i
reformationsperioden (them); äfven Schtyter
nämner för ack. pl. f. endast
undantagsvis (i Upl. L.) formen
þem, alls icke þöm, men vanl.
þer, þar. Rydqvist (Sv. Spr.
L. II) har i ack. pl. f. blott
þær, þar, þa 1. þe och i dat.
pl. þem, þöm, näml. i
paradigmet, men se anf. arb. s. 494.

12. Subj. till uiti är detsamma
som till böte.

12,13. Till andra och þriþiu
suppleras nat.

13. ut föra [likit]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:16:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oglfreud/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free