Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnu balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12
Kristna B. XII.
half mark taka. Þa ær þæt bondans skyld, sum han dör
at, præste buþ fa; will egh præstær til koma, þa a han
halda likit inne um ena nat, ok siþan a han atta mannum
buþ fa. Will þæn egh til koma, sum buþ fa, uari sakær at
þrim markum: böte mark þöm, sum likit standær inne at,
mark kununginum ok mark hæraþinu. Siþan æru böndær
skyldir han til kirkiu föra ok gript graua ok præste buþ
fa; will eigh præstær iorþa, þa iorþin böndær saklöst ok
böte præstær biskupe þrea markær. §. l. Dör stafkarl
i sokn, samu þianist ær præstær hanum skyldær, þo at
han aghe egh mera æn pik ok skræppu.
XIII. Um æn bonde sitær kuar mæþ tiunda, ælla huru
biskups næmnd skal gæra, ok huat eþum þær skal til bæra.
Nu sitær bonde kuar mæþ tiunde um ar, böte firi þrea
öra ok ut tiundan præstinum ælla þöm, sum tiundan a,
sua firi annat ok sua firi þriþia. Sitær kuar um þry, böte
biskupe þrea markær. Nu fore bonde egh tiunda til firi
paska, þa halde þöghine hans rezskap, utan kalle han
som efter hin utelämnas ofta
relativet cer 1. sum.
7. Näml. den aflidne
väg-f ar ande mannen.
13. Om biskopsnämden eller
socknenämden, såsom den äfven
kallas, se Hjärne: Om den fornsv.
nämnden s. 50.
13. Huar, hua 1. har, huo 1.
ho m. och f., Mat n., pron.
in-terr. Hvem, hvilken. Det
neutrala huat står ofta indeklinabelt
och sammanstäldt med ett subst.
af annat genus 1. i dativus
1. i pluralis t. ex. huat iorþ,
huat eþum (jfr Eydqv. II 545,
Söderw. Ordb. s. 528a), likaså i
nysv. hvad jord, hvad för eder.
Äfven i isl. brukas samma
konstruktion t. ex. hvat liði, hvat
monnum, eller hvat och genit.
t. ex. hvat hann megins
átti(Fritz-ners Ordb.).
14. Här står mæþ tiunde, i
öf-verskriften däremot mæþ tiunda;
det förra är dat. af tiund f.,
det senare dat. af tiundi m.,
men båda betyda tionde.
16. annat [ar]
18. Öfvers, dock förhålle
[prästen] honom icke nattvarden.
— Pöghine^föghin i st. i.þöglii,
isl. þeygi, är analogibildning
efter hvarghin-, Gotl. L. har af
dessa båda ord ännu
dubbelformer hvergi och hvergin, þoygi
och þaigin\ -gi, -Id är, såsom
bekant, negerande suffix till
no-mina och pronomina. Om detta
paragogiska w, som förekommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
