Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eþzsöre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Eþzsöre XXXI.
kær ok egh lif sit. §. 2. Nu ær han egh takin at, utan
uænis þerre sak, þa ær þæt eþær þrætylftær. Bristær at
eþe, böte tiuratighi markær ok egh lif sit ok egh eghn sina.
XXXII. Um æn maþær stial korn af akre ute ok
bry-5 tær Guzs las.
Nu stial man korn af akre ute ok brytær Guzs las,
bindær sær byrþe ok bær i læþiu ælla i skogh ok
þri-skær; han hetir aghnabakær. Warþær han takin uiþær ok
wnnin laghlika, þa hauær han foruærkat liui sinu ok eghn
io sinne ok allu þy, sum han a. Gange alt til skiptis: taki
þriþiung þæn sik sökir, annan kunungær, þriþia hæræþe.
Þa skal til þingx fara, þær skulu uitni a han ganga: þæt
skulu tue suasria, at han ær at þy sandær þiuuær, þæt skulu
andre tue uita ok suæria, at þa han uar stulin, þa uar laghlika
15 skærskutat, ok sua þriþiu tue, at hanum ær fuldær
þiufna-þær a bak bundin. Nu taks egh agnabakær mæþ, þa ær
þæt eþær þrætylftær. Bristær at eþe, böte fiæþærtiught ok
atær þæt, sum han tok.
I, 2. Öfvers. Gripes han
icke på bar gärning, utan endast
misstankes för denna sak, . . .
7. PriskaJjryskiavl).tY. tröska
liar i fsv. liksom i nysv. riksspr.
svag böjning, men i flere
landsmål fortlefver stark flexion, jfr
got. þriskan, frask, þruskans.
II. sik sökir se sid. 5a.
14, 15. Öfvers, intyga och
svärja, att, då målsägaren blef
bestulen, saken lagligen
framstäldes för vittnen.
15, 16. Binda þiufnaþ (1.
fiuft) a bak manni o: binda
tjuf-vens händer jämte tjufgodset på
hans rygg.
16, Taka mæþ, taka at, taka
uiþær o: gripa 1. öfverraska på
bar gärning.
17. Ficeþærtmglicer adj. 1)
Som består af fyratio. 2) För
hvilken botas 40 marker. 3)
-ght neutr. abs. 40 markers
böter. Fiæþær, en äldre stam
till räkneordet fyra, motsvarar
got. -fidvor, lat. quatuor, och
igenfinnes äfven i ortnamnet
Fiæþrundáland, d. ä. de fyra
häradens land. Subst, tiughœr
betyder tiotal; af dess ack. pl.
har antagligen tjugu uppstått
genom utelämning af tvä.
(Widmark: Valda stycken ur Sveriges
gamla lagar s. 13 not. 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
