Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uaþa mal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
üaj>a mal Yl.
andre tue suæria, at þæt uar miætit til fulzs ok
fiæþær-tiughx, sua þriþiu tue, at þæt uar skærskutat ok laghlika
Lionga þing stæmpt. Uill han a Lionga þinge böta þrættan
markær ok åtta örtughær ælla a Lionga þingxs fæmt, þa
5 halde friþi sinum. §. 1. Nu firi drap ælla fulsære æn
san-num ær sak giuin, þa skal han egh flere folk uakn i
bo-tinne haua æn þry: skiold, suærþ ok kætilhöd, ok ækki
flere, utan hin uili, sum uiþ botinne takær; siþan skal han
böta oskapaþ klæþe ok læript ok uaþmal ok reþa pæn-
10 uinga ok ung hors ok nöt. §. 2. Nu æ firi huat þæt hælzst
ær, firi sar ælla drap ælla annur manhælghþa mal ælla
ok annur mal, þön sum man kan böta manne firi, sæmbær
egh baþum þem, sum bötir ok þem sum bötrina takær, um
bötrina, þa a han uitsorþ, sum bötir, mæþ tuæggia miæ-
15 tanzs manna uitnum ok eþe, at hanum uar fult ut lukit.
Þer skulu tolf manna eþ æfte suæria a fæmtinne, at hini
suoru baþe sant ok lagh. §. 8. Nu æn þæt ær firi fulsære
ok biuþær han, sua sum nu ær saght, ok hin uill egh uiþ
taka a Lionga þinge ok egh a Lionga þingx fæmt, þa skal
20 han egh friþlös fara; uill han egh böta, sua sum nu ær
6, 7. Öfvers, så skall han
vid böternas erläggande icke
hafva flere stridsvapen än tre,
närnl. sköld, svärd och hjälm;
kœtühöd synes beteckna en sorts
hjälm efter likheten med en
kittel, men ordets senare del är
dunkel (Widmark a. a.).
9. Læript, lærept n. Lärft,
isl. lérept, lïripl, hvilken senare
form antyder etymologin:
*lm-ript. Det enkla ordet ript: ett
stycke tyg 1. kläde (Fritzner2)
är feminint liksom ock no. Idsm.
rift: ett stycke, en stund (Aasen),
men lérept linneväf har blifvit
neutr. troligen genom anslutning
till vaðmál ylleväf, med hvilket
det ofta förbindes (Lidén i
Uppsalastudier s. 81).
10. Hors (isl. hr oss, f ht. hr os,
nht. ross, men ägs. hors, e. horse)
n. 1) Sto i motsats till liœstœr.
2) Häst 1. sto i motsats till nöt.
— Ordet anses rotbesläktadt
med lat. currere.
14. 15. Miœtanzs mæn m.
pl. Mätismän; denna nu
brukliga form af ordet är ej gammal,
se Kock: Fsv. Ijudl. s. 276.
15. Öfvers, att böterna till
fullo utbetalats åt honom.
16. Öfvers. Därefter skola
tolf män ed gå å fämten, att
o. s. v., ,,manna gen. pl. styrd
af räkneordet, hvilket är det
grammatikaliska subjektet"
(Widmark a. a. sid. 14 not. 3, med
hänvisn. till Lund: Oldn. Ordf.
kap. 58,. anm. 2). Per kan
vara biform till J)ær, þar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
