Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I samma arbete lämnas ock (II: 649f.) en
upplysande förklaring öfver själfva idén af
edgärdsmannabeviset och dess tillkomst.
Sid. 84a 6,7. Ordet -kætilhöd förekommer i ett bref
af år 1311 under formen Kætilhött, se Hildebrand: Sveriges
Medeltid I sid. 162 not. 5. Det är otvifvelaktigt ett lån
af mnt. ketel-hôt: kesselhut, helm enl. Lübbens Mnd.
Hand-wbuch.
Sid. 85b r. 1. I st. f. ’den förre’ borde stå ’den
senare’, d. v. s. målsägaren. Denne skulle böta därför, att
han ingått hemlig förlikning, jfr Björling: Om bötesstraffet
s. 57, en afhandling, som först under arbetets tryckning
kommit mig till handa.
Sid. 89a r. l nfr. står bærghia läs biærgha.
Sid. 92a 10. Lyt bör fattas såsom nom. sing. mask.
= lyttær, hvilket framgår af BB 24: 3 warþær olyttær )(
warþær lyt.
Sid. 95 r. 9. I st. f. ælla i bristær huþ ælla huld
bör utan tvifvel läsas ok, jfr fl. 23:pr. (Schlyter s. 79 n. 68).
Sid. 106a 13. Om ordet syll jfr ock Otmans öfvers.
af äldre Västgötal. sid. 113 (Bihang 7).
Sid. 112 r. 17f. Den uppmuntran i allmänna
åklagarens tjänstenit, som detta stadgande innebär, förekommer
i vår rätt första gången på detta ställe i Östgötalagen
(Björlings ofvan anf. afh. s. 62).
Sid. 114a 4. Om attungen se vidare Hildebrand:
Sveriges Medeltid I s. 249ff. och Nord. Fam. bok art. attung
af R. T(engberg).
Sid. 124 rr. 11—13. Orden: Nu — iorþa köp störa
sammanhanget och skulle bättre passa efter orden (r. 6):
þær ær hon laghlika af hænd (Schlyter s. 104 n. 56).
Sid. 126a. Om ismuxs klæþe se utförligare
Hildebrand: Sv. Medeltid I s. 162.
Sid. 127 r. 18. Stadgandet att två bröder icke finge
deltaga i släkted strider emot den flerestädes i lagen
förekommande tillåtelsen taki sua manga af enum kulle, sum
han kan fa. Schlyter tror därför, att både uttrycket egh
tua bröþær och det på två ställen i ÆB 8 nytjade därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
