Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindemedel och medier - Grupp 1. Feta, torkande oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Kallpressning. Med denna metod erhålles bästa
resultat. Den ger visserligen mindre kvantitet än
de andra metoderna, men kvaliteten blir så
mycket bättre och den enda acceptabla för
konstnärsbruk.
2. Varmpressning. Med denna nås rikligare utbyte
men oljan blir mera mörkfärgad och innehåller
många föroreningar.
3. Extrahering. Sedan fröna varmpressats tillsättes
ett flyktigt lösningsmedel som ytterligare
utvinner olja ur fröresterna. Genom uppvärmning
avlägsnas lösningsmedlet. Den rikligare
utvinningen av olja ger emellertid en starkt försämrad
kvalitet, som utesluter all användning till
konstnärsbruk.
Linoljan bör vara lättflytande, ljust gul och
fullkomligt klar. Den gula färgen utgöres av
klorofyllämnen, som vid användningen fullständigt
förblekna. Den s. k. oljegulningen beror icke på dessa
ämnen. Ofta tillhandahålles i handeln blekt linolja. Dess
utseende är vattenklart. Icke förty gulnar denna olja
starkare än den oblekta.
Att en olja gulnar gynnas först och främst av
olämplig grund samt att den i förhållande till
färgstoffet förekommer i för stor mängd. En lämplig
grund åstadkommer en viss avsugning av ett
oljeöverskott samt är även så kemiskt sammansatt, att
de riskabla ämnena i oljan neutraliseras.
Vid odling av lin skiljer man mellan två typer:
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
