Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindemedel och medier - Grupp 3. Balsamer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bens och Van Dyck tunt uppstruken, men till
slutfernissa duger den ej på grund av att den vid
torkningen ger ett harts, som ensamt är alltför sprött
och ömtåligt för att tjäna till skyddsöverdrag. Vissa
grunderingsrecept uppta venetiansk terpentin som
ingrediens och är däremot intet att invända för så
vitt någon torkande olja ingår därjämte.
Strassburger terpentin förekommer ofta i äldre
recept under namnet Olio d’Abezzo och erhålles från
en granart (Abies pectinata). Den är särdeles klar
och tunnflytande och gulnar i likhet med venetiansk
terpentin föga. Den förekommer emellertid numera
ytterst sällan i handeln och torde i våra dagar
knappast kunna uppdrivas.
Kanadabalsam erhålles från vitgranen (Abies
bal-samea) och står Strassburgerterpentinen mycket
nära men är i likhet med denna svår att erhålla och
torde knappast förekomma i modernt
konstnärsmaterial.
Kopaivabalsam erhålles som utflytning från vissa
träd (fam. Copaifera) i Sydamerika. Som alla
balsamer utgöres den av ett harts, löst i eterisk olja. Av
kopaivabalsam finnas flera sorter av ganska
växlande färg och viskositet,1 som skilja sig därigenom,
att de innehålla olika mängd av den eteriska oljan.
Sålunda innehåller Para-Kopaiva, som kommer från
Brasilien, 6o—90 °/o olja och är på grund härav
1 Viskositet = graden av flytbarhet. Ju trögare en olja
flyter ju högre är dess viskositet.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
